Av Solgerd Isalv, gästbloggare
Kreativitet är en slags ny inne-trend. Industrisamhället har lagt grunden för en tid där de nya höjdarna, inne- människorna och de som lyckas bygga sig ekonomisk frihet är de som skapat något som vi inte visste att vi behövde. Max Zuckerberg, Coco Chanel, Chad Hurley, Markus Persson, J.K Rowling, Christian Dior och Bill Gates. Det är onekligen människor som är värda att beundra på både ett och flera sätt.
Men vad har de att göra med mig? Kreativitet har blivit ett slags icke ord för mig. Något jag inte överhuvudtaget kan identifiera mig med.
Trycket på oss som människor i vardagen är stort som det här. Informationsflödet enormt. Det är så extremt mycket som man ”ska” vara och så mycket man ska kunna, veta och vara insatt i. Vem har tid att ägna sig åt kreativitet mitt i detta? Varför vill man vara kreativ, också?
Man behöver inte kreativitet för att kliva upp på morgonen, för att fylla skafferiet med exotiska matvaror från den dignande mataffären, för att laga spännande mat enligt detaljerade recept lämpligt serverade veckovis i magasin eller av en app, för att ge bort spavistelser eller en iPad i födelsedagspresent, för att ha något att klä på sig eller för att möblera – det finns tillräckligt med färdiga koncept att köpa hem.
Det är alltså fullkomligt möjligt att leva ett fullvärdigt liv utan att vara kreativ.
Att låta bli att konsumera kreativitet är svårare; någon hittar ju på recepten, designar kläderna eller inredningsförslagen, utvecklar koncept för hur mat presenteras i matbutiken, designar ringsignaler för väckarklockan, komponerar musiken som spelas på bussen, ligger bakom reklamen, så vi vet vilka kläder vi ska köpa, och programmerar apparna.
Men någon annan kan ju göra alla de där sakerna, vad är det för vits att försöka göra det själv? Någon annan är ju med all säkerhet alltid bättre på det man gör än man själv.
Kanske för att kreativitet är bra för cv:t?
Försäljningsknepet nummer ett är ju att man ska ägna sig åt något för att det gör en mer intressant på arbetsmarknaden och ökar möjligheterna för den fantastiska karriär man förväntas vilja ha. Men ärligt talat, hur påvisar man att man ägnat sig på kreativitet? Om man lär sig ett språk kan man ju alltid briljera på intervjun med några fraser eller visa på betyg.
Kan man få betyg i kreativitet? Är det kanske ett nytt ämne i skolan redan? Jag har tappat kontakten med skolväsendet. Förut hade de förmögna barnen ”etikett” på schemat. Nu ”kreativitet” varje tisdag mellan 9:00- 9:45?
Jag har förut skrivit att jag tror att människan av naturen är kreativ, men att två saker främst står emellan individen och hennes kreativa utövande; koncentrationen (att ta sig tid) och det tekniska kunnandet, oavsett vad man gör. Man skulle också kunna säga att mellan individen och hennes kreativitet står prioritering och tålamod.
Alltså är kreativiteten kanske inte en egenskap per se utan snarare en färdighet.
Om jag tar mig en närmare titt på de människor jag har omkring som jag uppfattar som kreativa på riktigt så är det människor som tar sig tid att sitta en kväll och peta på deras senaste projekt, efter jobbet, som prioriterar det omständliga eller komplicerade framför det lättillgängliga, som har tålamod att ta sig en an något och se till att bli bra på det.
De, mina kreativa bekanta, förhåller sig till sitt skapande som en elitidrottsman till sin idrott eller en musiker till sitt instrument. De har inte bara en begåvning utan också passion nog att utveckla den. Många är nämligen begåvade, få har ork och lust att utveckla sin potential till fullo.
The highest reward for man’s toil is not what he gets for it, but what he becomes by it. – John Ruskin
Vi vet att det är hälsosamt att t ex sjunga i kör, så även om man inte är superkreativt begåvad så kanske en kreativ livsstil (vad nu det är) således är lika sunt för individen som en simtur även om man inte är fysiskt rustad för att uppnå olympiska hastigheter i vattnet.
Man behöver inte ta vara på sin kreativitet för att leva ett värdigt liv. Men om man tar vara på sin kreativitet kan det värdiga livet också bli rikt. Åtminstone rikare.
Det går nämligen inte att vara kreativ utan på något vis komma i kontakt med sitt äkta jag, åtminstone inte i längden.
Vill du veta mer om Solgerd Isalv? Läs hennes (och andra gästbloggares) presentation här. (Gästbloggarna presenteras efter förnamnet i bokstavsordning.)
Vill du läsa fler gästbloggsinlägg? Prova gärna:
- Hur mycket kreativitet behövs för att skriva en bok?
- Med all säkerhet inte kreativ – eller?
- Från blockerad och frustrerad till kreativ varje dag
- Våga vara kreativ
- Idéboken – en förädlingsteknik för dina kreativa idéer
- Hur skriver man en bok?
- Kreativitet – att våga ge sig själv tillåtelse
- Jag är en väldigt kreativ människa
- Kreativitet ur ett författarperspektiv